I två och ett halvt år, ganska så exakt, har jag virkat. Under den här tiden har personer runt omkring mig oräkneliga gånger undrat hur det går med ”stickningen”. Det blir i det långa loppet lite segt att gång på gång påpeka att jag stickar inte, jag virkar! Men det må vara, särskilt om man själv inte ägnar sig åt hantverk, stickning är mer omtalat och det är lätt att blanda ihop för en ovan.
Men när jag för ett tag sedan besökte Vårsalongen hos Liljevalchs och såg att de har blandat ihop teknikerna kändes det inte helt okej, varken mot konstnären eller mot själva hantverket.
För ett litet tag började jag undra om jag blivit tokig och inte längre kände igen en virkad maska. Men tänkte att efter några års virkande borde jag nog ändå känna till hur olika virkade maskor ser ut… Samtidigt som övriga besökare passerade och utbrast ”åh! titta! stickade stenar!
Och på Liljevalchs hemsida kan man läsa:
Titel: 173. To conserve
Teknik: Stenar med virkat överdrag
Konstnär: Hannah Streefkerk
Så där har dem ju fått till det… Men ändå! Fy Liljevalchs! Virkning är virkning.
