Hur vill du beskriva dig själv och din virkning för de som kommer till virkfestivalen?
Jag heter Amanda Calbucura Marklund och är urfolksvirkdesigner, Mapuche och Same, som virkar under namnet @nukeniejte. Jag återupptog handarbetet när jag väntade min dotter, vilket resulterade i namnet Ñuke som betyder mamma på mapudungun och Nïejte som är dotter på sydsamiska. Det är också min mamma som lärt mig att virka. Så namnet @nukeniejte rymmer mycket för mig.

Vad innebär det för dig att vara urfolksvirkdesigner?
Virkningen är för mig det textila språk jag fått ärva från mina förmödrar, genom vilket jag får möjlighet att uttrycka min identitet, visa min dotter varifrån hon kommer och knyta an till de före oss. Handarbetet, som är oerhört centralt och högt värderat inom båda urfolkskulturer jag tillhör, driver mig att kämpa vidare för våra rättigheter och föra vidare samma kraft till min dotter och kommande generationer. Jag fick också lära mig att virka tidigt, så virkningen är som ett av mina modersmål, ett språk bland flera jag fått ärva.

Vad är det du virkar?
Som urfolksvirkdesigner är kopplingen till naturen viktig för mig, och att det bär på berättelser. Dels övergripande berätta om det som är jag som Mapuche och Same, men också enskilda berättelser. Till exempel har jag designat en ryggsäck och axelväska virkad i flerfärgsvirkning, inspirerad av trädet Old Tjikko som står i Dalarna med sitt imponerande rotsystem som är över 9 000 år. För mig symboliserar Old Tjikko den enorma kraft som skogen besitter. Samtidigt förstör skogsindustrin skog och renbetesmark i Sápmi, och i olika delar av världen drabbas just urfolken av konflikter kring skogsskövling. Så i det virkmönstret finns det både en rak och tydlig tanke och symbolik.

Har du designat fler virkmönster?
Flera av mina mönster finns på Ravelry, jag har även designat virkmönster åt Järbo Garn. Ett mönster som jag tyckte var roligt att jobba med är Guldek, en virkad kofta med känslan av bomberjacka som består av virkade löv i reliefvirkning.